förlåt kära förlåt

nu är det kväll under blodbokarna

och förr fanns det stigar här, andra, människor, små stugor

åker för att aldrig mer kunna kalla detta hem

sällsamma märken, repor, jack, avbryter

vilket berättande ska återkomma      till oss

släck ljusen på verandan

rönnbären i håret, säger du